Jag hade världens bästa jul och nyår tillsammans med familj och vänner. Det var nästan så skönt att jag inte ville tillbaka. Men väl i götet igen så känns allt som vanligt, man anpassar sig så lätt till allt som händer just där man är nu. Tur är väl det, fast det borde inte vara så. Min vardag suger. Har fått heltidsjobb och är caféanssvarig, kul tänker ni - nej det är inte alls kul säger jag då. Vet inte riktigt hur mina chefer har tänkt när det endast är jag och en till som jobbar på detta café.

Vi jobbar häcken av oss varje dag och hinner nästan aldrig ta någon rast, sedan får vi skit för att vi inte tar någon rast? men vafan! Jobbar över nästan varje dag också. Det kräver så himla mycket onödig energi när det är så mycket skitsnack! Jag vill sluta, men kan inte för då kan inte jag bo kvar i Göteborg, vilket i sin tur leder till att markus inte klarar att betala hela hyran själv och så hamnar alla i skiten. Så jag får tydligen stå ut, det finns inget annat att göra just nu, tyvärr. Och så tänker alla, men sök annat jobb då? JAG SÖKER OCH SÖKER, men ingen behöver personal! Jag känner inte igen mig själv just nu, antagligen ingen annan heller som läser mitt inlägg - brukar vara så himla glad och positiv - vart tog jag vägen?

Nu ska vi se framåt, jag och natali funderar på att bara dra till norge och tjäna massa pengar! Nu kör vi. Funkar det kan jag lämna skiten bakom mig, men kommer sakna min älskling enormt mycket. Men tror att det kan vara nyttigt också. Sedan får jag ta tag i mitt arbetslöshetsproblem när jag kommer tillbaka, men man ska väl tänka att allt löser sig? För det gör det ju faktiskt tillslut! Imorgon ska vi söka jobb så det bara ryker om det så håll tummarna! Ska bli så skönt att åka hem i helgen och träffa lite vänner och umgås som alltid får mig på bättre humör!

Men det kommer bli ljusare, det vet jag - S.